Betydelsen av ordet “Dunka”

Ordet dunka används vanligtvis för att beskriva ljudet av något som slås eller slår mot något annat med en dämpad och dovt ljud. Till exempel kan man säga dörren dunkade eller trummorna dunkade i bakgrunden. Dunka kan också användas i överförd betydelse för att beskriva en rytmisk eller kraftfull handling, som att dunka i bordet för att markera sitt missnöje. Ordet kan också användas informellt för att beskriva att man dansar intensivt eller festar.

Exempel på användning

• Jag kände mitt hjärta dunka av spänning.
• Trummorna dunkade i takt med musiken.
• Regnet dunkade mot fönstret hela natten.
• Hon dunkade på dörren och väckte grannarna.
• Ljudet av vågorna som dunkade mot klipporna var avslappnande.
• Min huvudvärk dunkade så jag knappt kunde koncentrera mig.
• Dunka på dörren om du behöver hjälp.
• Hisnande musik dunkade genom högtalarna på festivalen.
• Skorna dunkade mot marken när han sprang.
• Mitt huvud dunkade av all förbipasserande trafikbuller.
• Det dunkade i golvet när grannen dansade salsa sent på natten.
• Känslan av att dunka bollen i korgen var obeskrivlig.
• Var försiktig så du inte dunkar huvudet i taket när du går ner i källaren.
• Ljuset från lampan dunkade i takt med vinden.
• Han dunkade ner fyra öl på bara en timme.
• Det dunkade i mitt bröst av både skräck och spänning.
• Hon lät hammaren dunka mot väggen för att hänga upp tavlan.
• Klockorna dunkade i det gamla tornet varje timme.
• Känslan av att dunka handflatan i bordet av ilska var oemotståndlig.
• Ljudet av krossade glas dunkade i mina öron.

Synonymer

• Slå: Att slå med kraft, vanligtvis med hand eller föremål
• Puka: Att slå rytmiskt, speciellt på en trumma
• Banka: Att slå med kraft, vanligtvis mot något fast
• Bulta: Att slå upprepade gånger, ofta högljutt
• Puls: Att slå regelbundet, som ett hjärtslag

Antonymer

• Tyst: Att vara tyst och inte göra något ljud
• Slå: Att slå eller träffa något med kraft
• Knacka: Att slå lätt mot något för att göra ett ljud

Etymologi

Ordet dunka härstammar från det fornsvenska ordet dunkia, som i sin tur kommer från det fornnordiska ordet dynkr, vilket betyder ljud av slag eller stöt. I dag används ordet dunka för att beskriva ljudet av något som slår eller bankar mot något annat, som exempelvis när man dunkar med knytnäven på bordet.

tygstycke • gyckelmakare • ensak • avsalu • ryktbar • uddrim • monoton • kafkaartad • kornighet •